Nu har jag fått en liten idé hur min tatuering ska se ut. Har börjat rita på den och det är tänkt att jag ska ha ett kassettband, plus min egna designade blommor och lite toner runt om. Ska lägga upp en skiss inom sinom tid när det känns som att jag är på rätt väg.
Hoppas på allt här i världen att det kommer bli bra. Tatueringar är extra svårt att göra. Usch, det är hemskt. Eftersom man alltid har en kanon bra tanke på hur det ska se ut och aldrig får man till det. Urk och åter urk. Och mitt tålamod är inte det bästa, men jag får helt enkelt kämpa så in i attan.

Kom förövrigt precis från praktiken. Har haft en bra kväll. Har hållit i en egen dramalektion i en timme, vilket eleverna ville. Så jag fick planera ihop något lite fort och så blev som det blev. Vi skrattade och hade det skoj. Själv, som är teaterapa, tycker att det vara kalas skoj verkligen. Det känns som att man ger något, samt får jag öva på att vara lite ledare. Det behöver jag verkligen. Vi har också gjort kladdkaka vilket var smaskens, samt har jag druckit massvis med kaffe. Fick också veta att om personalen får som de vill, så kommer jag bli anställd där. Och det känns ju kanon att få veta! Fick på vägen hem skjutsa hem en elev hem till Finspång, eftersom hon hade missat bussen. Och jag kan lova att det är väldigt svårt att teckna samtidigt som man ska hålla koll på när man kör. Pjuhu, men det gick ju bra.

Nu väntar en kväll framför datorn. Vill inte sova, men skulle egentligen behöva det. Trots min sovmorgon till 09. 00, så är jag super trött. Har lite att göra innan träningen imorgon. Städa, packa, plus fixa annat. Kommer bli otroligt stressigt efter träningen, eftersom jag måste först hem och duscha, göra iordning mig jätte fort och sen försöka hinna med bussen som går 22. 00 och efter dra direkt till Lobbe där alla andra väntar på mig. Men natten har mycket att erbjuda, så det är ju ingen fara. Samt har man ju en fest att se framemot på fredagen, så det kommer nog bli riktigt roligt. Två dagars ledighet känns verkligen toppen.
Imorgon är det förresten den viktigaste dagen på hela året. Mitt tilltalsnamn har namnsdag. Inte för att namnsdagar är så speciellt viktiga, men alla Evelinor ska uppskattas. Samt kommer jag säkert få något litet från mor min. Alltid lika spännande. (ler)

Nä, nu ska jag försöka underhålla mig själv genom att sitta här i min säng och surfa lite, samt att sitta och småprata på msn. Får inte glömma bort mina ducktales-avsnitt som jag alltid lyckas somna ifrån. Måste, måste se ett helt avsnitt denna kväll/natt.

Träningsvärk kommer jag ha imorgon, ack ja!

Under dagen med praktiken har jag varit långt ute på landet och varit inne i ett stall hela dagen. Jag har ridit på islandshästar och det var verkligen nostalgi. På tal om islandshästar, så tänker jag alltid på Sigor Ros och inte nog på Seabear. Och genom dessa band så tänker jag alltid på Lobbe. Vi satt och pratade om en massa gamla låtar igår kväll som påminner om saker och jag påminner honom genom att lyssna på Bon Iver : Re Stacks. Det är rätt fint att musik kan bygga minnen runt så många saker. Kan vara otroligt härliga fikastunder, picknick, en fest som var oförglömlig, skoltiden, en vän eller varför inte en jobbig period i livet. Ja, allt vad man kan tänka sig. Det häftigaste måste ju ändå vara om det påminner om en fin, fin person.

Ridningen tog förövrigt verkligen all energi ifrån mig och jag ville nästan direkt gå och lägga mig och tråna efter min efterlängtade sömn. Men hårfärgning gick allt före. Urk, vilken process det är om man ska försöka bli vacker. Först färgning, vänta 25 minuter, sen duscha och direkt efter det så ska man direkt lägga på slingor, vänta 20 minuter, och såklart duscha efter det. Som tur är blir resultatet väldigt bra och jag känner mig redan lite nyfräsch. Tänk vad småsaker kan göra. Och nu när jag känner mig lite sockersöt, så passar jag på att dricka ett glas rött och lyssna på musik. Musik kan vara det jag mest längtar efter praktiken eller efter dag i skolan.

Sätta sig i en kall bil och nynnar med väntan på att det ska bli varmt i bilen. Mm, den stunden tycker jag om på dagen. Sitta en stund för sig själv och bara njuta.

Och på tal om musik, så lyssnar jag just nu på The Hidden Cameras - Music is my boyfriend, och det leder såklart till tankar på käre Dani. Han är ju trots allt både min pojkvän och musik av alla dess toner, samt ett väldigt stort lyckorus.

Imorgon har jag praktik på kvällen, så jag har ingen aning vad jag ska syssla med under dagen. Och det är inte direkt att man kan planera något speciellt. Jag funderar på en liten sovmorgon, lyxfrukost framför tv'n och sen en hel del mys med hunden min. Jag skulle egentligen behöva plocka undan lite här runt om kring och där ingår kläder och annat dylikt.

Rita var någon vecka sen sist, så det kanske är dags att jag börja igen. Det tråkiga är att jag bara får inspiration om kvällarna och nätterna, men jag ska banne mig ge ett försök. Dagarna har mycket att erbjuda också.

Jag skulle gärna vilja ge ett försök på min tatuering, samt att börja fotografera igen.

Vinterbilder såhär vid denna tid kan man få fruktansvärt fina fotografier.

Vad många ideér jag kom nu och helt plötsligt känner jag mig stressad av allt jag vill göra. Jag kanske får ta bort min sovmorgon trots allt, eller så kommer det säkert bli att jag inte gör något av det. Skulle inte förvåna mig ett dugg, men alltid bra att ha lite ideér som susar runt i huvudet i alla fall.

Snart blir det att få se Hello Saferide i Norrköping den 18 februari. Dags att boka, innan det tar slut. Jag vill väldigt gärna se henne live igen.

Hon är trots allt otroligt mysig.

Att åka bil om nätterna är väldigt otäckt egentligen.

Speciellt om det är väldigt halt.

Men ack, vad musik kan göra det så himla mycket bättre.

Sitter och ser den långa vägen som aldrig tycks ta slut. Och samtidigt sitter man och sjunger med hela tiden. Att åka bil om natten, plus att lyssna på musik gör hela grejen så himla mycket bättre. Men denna åktur var väldigt speciell. Snön glittrade längs vägen, samt så reflekterade månens ljus i mitt ansikte. Jag kände mig plötsligt magisk och trodde nästan att bilen skulle börja flyga bland stjärnorna. Det var vackert.

Just nu lyssnar jag på The Album Leaf som verkligen sjunker in i själen på mig. Långa, långa låtar som man egentligen inte har ett hum av vad det handlar om. Det är som att man nästan flyger iväg där också.

Jag har förövrigt varit i Norrköping hela dagen med Mira, samt nu under kvällen passade jag på att äta en massa choklad, dricka kaffe, plus kramade jag på min Dani. Ska absolut inte glömma att jag kramade helhjärtat om krambjörnen Lobbe. Vi spelade tv-spel och det var inte min bästa sida. Sådana där slåss-spel får jag bara kramp av i mina fingrar, eftersom man inte alls har någon koll på vad alla dessa figurer har för special saker de kan göra. Och därför trycker man på alla knappar samtidigt och ser sedan om man gjorde något bra. Och det gjorde jag. En gång. Slog Miranda och det kändes verkligen en stor lättnad, eftersom hon alltid slår mig på tv-spel.

Tv-spel borde jag köra oftare. Det är så rackarns roligt! Jag saknar mitt Sega, (eller vad det nu heter) som jag alltid spelade Super Sonic på. Det var coolt. Speciellt när man kunde alla trixen, så att han blev sådär äckligt super bra, snabb och gul. Nostalgi, nostalgi helt enkelt.

Nu väntar en natt med fylld med sömn och förhoppningsvis med en massa mysiga drömmar.

Jag drömde inatt att jag simmade med valar. Det var helt fantastiskt. Jag hade nästan glömt bort hur det vara att drömma, eftersom det var så himla länge sedan sen sist. Jag minns inte ens min senaste dröm. Att jag drömde just inatt kan vara att jag fick hålla om Daniel och det gör mig trygg. Han har gett mig inspiration att drömma igen antar jag och det tackar jag så otroligt mycket för.

Det är egentligen sjukt häftigt hur en människa kan inspirera ens inre och hur man själv kan inspirera en annan person. Det är en häftig känsla tycker jag. Det är oftast små saker som gör så att man känner sig så otroligt speciell och uppskattad här i världen.

Inspiration har jag konstaterat är kortfattat väldigt häftigt.

Mycket, mycket häftigt.

Såhär på natten i Landet Ingenstans.

Jag sitter såhär på nattkvisten och musik-knarkar Hello Saferide.
Annika Norlin är verkligen mumma!

Egentligen skulle jag behöva sova, eftersom jag har en fotbollscup hela helgen, men jag har suttit och gjort en blandskiva till min mor med just Hello Saferide plus Säkert.
Hon börjar tycka om henne och DET tycker jag verkligen om.
Äntligen bort med hennes ungdomsår med Meat Loaf och Queen. Verkligen på tiden med lite ny musik för hennes öron!

Har förövrigt pratat med Miranda idag, som jag gör varje dag, men ändå.
Egentligen pratar vi inte om något viktigt. Det konstiga efter 20 års vänskap, så har vi alltid något att prata om. Kan prata timtals.
Jag har insett att hon är dagens vän, eller årets vän. Nej, jag måste slå till med mer. Hon är nog evighetens vän. Varje dag, varje timme, varje sekund. Hon är förbannat snygg också! Innan praktiken passade jag på att träffa min kärleksfjant Dani, så vi hann med några kramar innan jag skulle åka iväg igen. Somsagt, så har han sagt adjöken adjö till Norrköping denna helg och lämnat mig i sticket för en tv-spelshelg med grabbarna. Men jag ska väl inte säga något.. En "fotbollsnörd" som jag är tar ju alla cuper på allvar. Och detta är ju trots allt den sista och då är det extremt viktigt att göra något bra ifrån sig.

Hm, fotbollsnörd. Vad tråkigt och fånigt det låter.
Dani, du har verkligen hittat ett kärlekskap du!

Nej, nu måste jag nästan försöka hoppa till kojs och ta tag i sömnen.
Jag är ju trots allt nästan okontaktbar på morgonen.
Men somvanligt, som jag ska sova till blir det ett Ducktales avsnitt.
Jag är snart klar med serien. Men jag är otroligt sugen på att se Per Åhlins film Dunderklumpen.
Den är trots allt väldigt mysig och vem blir inte glad av låten, det blåser en storm över Jorm?
Den får mig att le och ja, det gör du också Daniel Christensen.

Jag hittade en gammal dikt som jag skrev för fruktansvärt länge sedan, när jag väl vara inne i mina vinterdepressioner. Den heter avskalningsprocessen och jag vet inte om jag ska skämmas över eller vara stolt över den.


“Jag ser hur videungens knoppar
brister till ett tunt, mjukt dun i
Landet ingenstans..

Samtidigt tog Harry Potter sitt trollspö
Och attackerade mig med en nål och en tråd.
Det skulle bli min korsett, min kevlar.
Det var likt en snörning från min hud till andra sidan
av ryggraden..
Det var första gången mina tårar föll längs min kind
av smärta.

Trädens skuggor skrattade åt mig och förvandlade
mitt ansikte till en clownmask.
Ett tecken på att jag inte fick visa mina tårar av blod
för omvärlden..

Jag blev hånad av allt slags ting.
- Älvor, feer, till och med hånad av mareldens
vackra ljus..

Men då kom du och skapade en avskalningsprocess.
Du skalade det fula av mig..

Du tog bort stygnen från min korsett, så att
jag kunde andas.. Samt drog du bort bit för bit
skalet av mitt clownansikte..

Insåg då att du gjorde mig vacker igen
för omvärldens allt slags ting.
Du skalar av det fula av mig och nu
äntligen kan jag känna glädje
i Landet ingenstans..

Du skalar av det fula..
Din avskalningsprocess..”


Hm, jag rodnar bara nu bara när jag läser igenom den.
Men på tal om denna kärleksfjant, så ska du veta att du skalar av det fula av mig.
Du kom vid en bra tidpunkt med ditt trollspö och förvandlade mig till något vackert i Landet Ingenstans.
Du är nog min fantasi.

Dödens låt.

Begravningar hit&dit.
Orkar inte med såna depressioner igen, samt orkar jag inte ens tänka på ordet död igen.
Vad innebär det egentligen?

Jag vet i alla fall vilken låt jag ska ha på min egna begravning.
Bara texten beskriver så mycket djup om allt.
Det är med Antony and the Johnsons.
Jag vet att det är för tidigt att tänka så, men det gör jag ändå.
Jag har ändå inte riktigt bestämt mig vilken låt jag ska ha med dom.
Antingen:

• Hope there's someone. (eller)
• Blue Angel.

Hope there's someone.

"Hope there's someone
who take care of me
when I die, will i go

Hope there's someone
Who'll set my heart free
Nice to hold when I'm tired"


Blue Angel.

"It's the memory of your warmth, that keeps me alive
When I'm burning
And my world's closing in

Oh, I'm on fire
Oh, I'm on fire

I hold on to a wheel of burning fear
Oh, I'm on fire"

För varje hjärtslag.

Rödvin, en tablettask, Belle&Sebastian, nya lakan, ett burr som står rakt ut, ett färgande leende, konstiga hjärtslag, ett armbandsur som håller på att gå sönder, ett tråkigt msn, en hund vid fötterna, Ducktales, kläder överallt, tända ljus, skisspennor och teckningar, plus en trött och frusen Evelina.

Tänk vad konstiga och mystiska saker man känner, samt sysslar med såhär på nattkvisten.
Jag tror att alla dessa fjärilar inte får plats i magen snart och då börjar de nästan slåss med deras vingar.
Hm, jag vet att ni tänker att det var ett jädrans tjat om dessa fjärilar.
Men vad ska man prata om när det känns som om hela världen sjunger?

Jag tror att du better come come, come come to me
och du bör springa!
Jag längtar efter dig.

Kan beskriva dig med ett gammalt uttryck från Växjö.
- Gött kött!
För det är du förbannat och det är du för varje hjärtslag.

Regnbågens färger.

Hela min kropp är full med en massa vackra färger.
Denna låt kan nog beskriva hur jag känner för en person som gör att
jag känner mig fantastiskt speciell.
En mening beskriver extra speciellt.
- I'm purple today. Bright and happy like a butterfly in the air.

Så vill jag känna varje dag och det hjälper du mig med, bara för att du är du.
Fjärilar i magen är nu 2,5 gånger 10.

Colors by Kira Willey.
"I am green today
I chirp with joy like a cricket song.
I am gray today
Gloomy and down like a morning fog.
I am orange today
Loud and messy like finger paint on the wall.
I am red today
Hopping mad like a playground ball.
I am black today
Strong and tall a great big bear.
I am purple today
Bright and happy like a butterfly in the air.
I'm a rainbow today
All the colors of the world.

I'm a rainbow today
All the colors of the world.
I'm a rainbow today. All the colors of the world are in me.

I am yellow today
I shine my light out like the sun.
I am white today
Soft and quite like new snow.
I am blue today
Calm as glass and cool like the sea.

I'm a rainbow today
All the colors of the world.
I'm a rainbow today.
All the colors of the world.
I'm a rainbow today.
All the colors of the world are in me.
All the colors of the world are in me."

Lyssna här.
http://www.youtube.com/watch?v=Ur5AYncDDE0